''Jag förstår inte hur du orkar''
Jag fick ett mycket intressant mejl utav en av mina läsare, som tydligen också är min vän?
Vet inte vem det var ifrån, men det spelar mig ingen roll. Vill man vara anonym så vill man. Har ingen lust att lägga ut mejlet här på bloggen, men jag måste i alla fall svara på din fråga. Så en del av mejlet är med.
''Jag har en fråga jag gärna vill ha svar på. Hur orkar du? Dina vänner sviker dig, din kärlek sviker dig, din familj sviker dig, du har det jobbigt hemma, du ställer alltid upp för alla, du finns till för alla hela tiden, du far och flänger till dina kompisar, du har ''panikångest'', du dricker, du röker, du gör allting som man kan göra. Du bryr dig om alla andra än dig själv, och ändå får du bara kritik för det. Jag förstår inte hur du orkar, jag skulle gett upp hoppet för längesen. Hur gör du?''
/En vän som känner dig bättre än du tror.
Självklart ska jag försöka ge dig ett svar. Men det är inte det lättaste, för jag vet faktiskt inte riktigt hur jag orkar. Men det bästa sättet är att hitta ett eller annat sätt att ta det lugnt på, så man får tänka igenom allting som händer. Till exempel ta ett bad en till två gånger i veckan, då man också har tända ljus(det är bra för själen). Gå en promenad med musik i öronen, eller kanske till och med göra som jag. Åka buss och lyssna på musik. Man måste också tänka på att inte ''bygga ett hus utav en ärta'', det vill säga att man inte ska göra saker större än vad det egentligen är. Vad det än är som händer så klarar man av att gå vidare, med eller utan hjälp. Man må vara svag när man är ensam, men inte så svag som man tror. Så fort du gör ett misstag, eller någon annan gör det, eller du sviker någon, eller någon sviker dig. Så måste man alltid tänka på att det kan hända precis alla. Och man klarar av att lämna det bakom sig, även om det tar tid. Man kan inte lita på någon, så är det. Livet fungerar tyvärr så i dagens läge.
Sen gäller det också att planera sin tid, det är nog det viktigaste, annars blir man stressad. Självklart blir man stressad i alla fall, men det är lättare om man har en almenacka och skriver upp allting som ska göras under dagen, sen planerar man ut när man ska göra det, var man ska göra det och hur man ska göra det.
Skriva. Det är en viktig sak för att man ska få allting att rulla på när det är mycket. Att få skriva av sig, att få skriva precis vad man vill när man vill. Jag använder min blogg till att skriva av mig. Men jag har också en dagbok när det krisar lite, en dagbok som ingen får läsa.
Prata. Det är också viktigt, att få prata av sig brukar kännas som en rejäl lättnad när man har det lite jobbigt. Men det är inte alltid lätt att hitta rätt person att prata med. Man hittar någon tillslut.
Det var det bästa svaret jag kunde komma med. Tack för ditt mejl!
Vet inte vem det var ifrån, men det spelar mig ingen roll. Vill man vara anonym så vill man. Har ingen lust att lägga ut mejlet här på bloggen, men jag måste i alla fall svara på din fråga. Så en del av mejlet är med.
''Jag har en fråga jag gärna vill ha svar på. Hur orkar du? Dina vänner sviker dig, din kärlek sviker dig, din familj sviker dig, du har det jobbigt hemma, du ställer alltid upp för alla, du finns till för alla hela tiden, du far och flänger till dina kompisar, du har ''panikångest'', du dricker, du röker, du gör allting som man kan göra. Du bryr dig om alla andra än dig själv, och ändå får du bara kritik för det. Jag förstår inte hur du orkar, jag skulle gett upp hoppet för längesen. Hur gör du?''
/En vän som känner dig bättre än du tror.
Självklart ska jag försöka ge dig ett svar. Men det är inte det lättaste, för jag vet faktiskt inte riktigt hur jag orkar. Men det bästa sättet är att hitta ett eller annat sätt att ta det lugnt på, så man får tänka igenom allting som händer. Till exempel ta ett bad en till två gånger i veckan, då man också har tända ljus(det är bra för själen). Gå en promenad med musik i öronen, eller kanske till och med göra som jag. Åka buss och lyssna på musik. Man måste också tänka på att inte ''bygga ett hus utav en ärta'', det vill säga att man inte ska göra saker större än vad det egentligen är. Vad det än är som händer så klarar man av att gå vidare, med eller utan hjälp. Man må vara svag när man är ensam, men inte så svag som man tror. Så fort du gör ett misstag, eller någon annan gör det, eller du sviker någon, eller någon sviker dig. Så måste man alltid tänka på att det kan hända precis alla. Och man klarar av att lämna det bakom sig, även om det tar tid. Man kan inte lita på någon, så är det. Livet fungerar tyvärr så i dagens läge.
Sen gäller det också att planera sin tid, det är nog det viktigaste, annars blir man stressad. Självklart blir man stressad i alla fall, men det är lättare om man har en almenacka och skriver upp allting som ska göras under dagen, sen planerar man ut när man ska göra det, var man ska göra det och hur man ska göra det.
Skriva. Det är en viktig sak för att man ska få allting att rulla på när det är mycket. Att få skriva av sig, att få skriva precis vad man vill när man vill. Jag använder min blogg till att skriva av mig. Men jag har också en dagbok när det krisar lite, en dagbok som ingen får läsa.
Prata. Det är också viktigt, att få prata av sig brukar kännas som en rejäl lättnad när man har det lite jobbigt. Men det är inte alltid lätt att hitta rätt person att prata med. Man hittar någon tillslut.
Det var det bästa svaret jag kunde komma med. Tack för ditt mejl!
